Invasiva växter

Uttrycket ”Invasiva Växter” kanske du har snubblat över tidigare. Särskilt i sammanhang där man berör Flora och Fauna på ett mer professionellt plan finns en större sannolikhet att man diskuterar Invasiva Växter. Har man intresse i att på något vis manipulera de naturliga biotopen kan det vara avgörande att hålla koll på Invasiva Växter, vad Invasiva Växter är och vilken ställning man bör ha gentemot Invasiva Växter.

I denna artikel redovisas Allt som är värt att veta om Invasiva Växter och dessutom varför det är viktigt att vara medveten om Invasiva Växter.

Vad är Invasiva Växter?

Invasiva växter är växter som inte förekommer av naturlig bakgrund i ett visst område, men som ändå sprider sig mycket lätt utan en naturlig reduktion. Invasiva Växter har således införts till Sverige genom mänsklig inverkan och utgör oftast ett hot mot biologisk mångfald, infrastruktur och andra viktiga funktioner. Invasiva Växter bör hanteras med stor försiktighet för att inte av misstag spridas ytterligare.

Invasiva Växter kan hittas i princip överallt i Sverige, och vissa Invasiva Växter är dessutom mycket vanliga. En anledning till varför Invasiva Växter är just Invasiva Växter är för att de ofta sprider sig mycket lätt. Det finns en lång rad av bra exempel på Invasiva Växter som gemene man förmodligen kan relatera till och känna igen.

Exempel på Invasiva Växter är:

• Flyghavre
• Björnloka
• Jätteloka
• Jättebalsamin
• Parkslide
• Gul Skunkkalla
• Blomsterlupin
• Tromsöloka

Förutom Invasiva Växter finns även så kallat ”främmande arter”. Främmande arter är i princip allt som förts in i ett geografiskt område av mänsklig inverkan. Först när den främmande arten börjar sprida sig naturligt och framgångsrikt klassas den även som Invasiv Främmande Art. Enligt Naturvårdsverket räknas ungefär 20% av de främmande arterna vi har i Sverige till Invasiva eller Potentiellt Invasiva.

Nackdelar med Invasiva Växter

Invasiva växter innebär framförallt bekymmer för den Svenska floran och faunan. Problematiken med Invasiva Växter är att de kan orsaka stor skada på ekosystem, framförallt genom att konkurrera ut andra arter. Invasiva Växter saknar oftast naturliga sätt att reduceras, vilket gör att Invasiva Växter kan sprida sig mycket lätt. Detta hotar således den biologiska mångfalden och hela ekosystem.

Invasiva Växter kan även orsaka annan skada, så som förgifta djur eller miljö eller ha en negativ inverkan på infrastrukturen. Med det sagt bör Invasiva Växter uppmärksammas och behandlas efter vad som rekommenderas av Naturvårdsverket. På deras hemsida kan man finna den mesta av informationen man behöver för att hantera Invasiva Växter.

Det finns lagar och regler som reglerar hur Invasiva Växter bör hanteras. Som nämnt så definieras Invasiva Växter som växter som sprider sig mycket lätt och utgör ett hot mot ekosystemet. Det innebär att felhantering av Invasiva Växter dessvärre kan orsaka ytterligare spridning av Invasiva Växter än vad risken var från början.

Förutom uppmuntran till att utrota Invasiva Växter finns det ytterligare ett sätt att bidra till arbetet mot Invasiva Växter. Denna länken leder till Artportalen där man kan rapportera upptäckter av Invasiva Växter. Genom att uppdatera denna databas vartefter man upptäcker en spridning av Invasiva Växter hjälper man till att arbeta förebyggande mot Invasiva Växter i Sverige.

3 Vanliga Invasiva Växter i Sverige

Till den biologiska mångfaldens fördel kan det vara bra att ha koll på våra vanligaste Invasiva Växter. Om någon av dessa Invasiva Växter skulle upptäckas kan det vara bra att bidra till att få den Invasiva Växten bortrensad. Tänk på att man i många fall bör prata med markägaren innan man går in på deras mark för att rensa. Om möjligheten inte finns är det uppmuntrat att rapportera observationen till Artportalen.

Blomsterlupin

Ett exempel på Invasiv Växt är den vackra Blomsterlupinen. Blomsterlupinen är en Invasiv Växt som ofta sprider sig längs dikeskanter och på ängar. På grund av deras vackra utséende väljer många att låta den växa, sannolikt i ovisshet att Blomsterlupinen är en Invasiv Växt.

Blomsterlupinen infördes från Nordamerika under den senare halvan av 1800-talet, ursprungligen med syfte att vara en vacker trädgårdsväxt. Vad man inte tänkte på då var att Blomsterlupinen inte bör introduceras till Sverige på grund av dess avsaknad av roll i det svenska ekosystemet. I dagsläget omfattas inte Blomsterlupin av de lagar och regler som omfattar Invasiva Växter, men det avråds från att aktivt plantera Blomsterlupiner själv.

Jätteloka

Den Invasiva Växter Jätteloka tenderar framförallt att sprida sig över stora områden i södra Sverige, även om den kan hittas även långt upp i Norrland. Oftast hittar man Jättelokan på vanliga gräsmarker runt om i Sverige, även om den klassas som mer sällsynt på Gotland. Likt Blomsterlupin blev Jätteloka en Invasiv Växt i Sverige efter att ha introducerats till trädgårdar som prydnadsväxt.

Då man tar sig ann att bekämpa Jätteloka är det viktigt att skydda sig. Jättelokans växtsaft är giftig, och i samband med solexponering kan växtsaften orsaka skador. Med det sagt tenderar Jätteloka att konkurrera ut andra växtarter, vilket innebär att vikten av att bekämpa Jätteloka är stor.

Parkslide

Att Parkslide klassas som Invasiv Växt är inte överraskande med tanke på dess mycket envisa sätt att överleva och föröka sig. Det är sagt att Parkslide inte bör dras upp ur jorden med rötterna, eftersom att minsta rotrest i marken kan ge upphov till nya Parkslideskott. Parkslide är ökänd för att kunna växa genom i princip allt – från husväggar till asfalt.

Parkslide hotar inte bara infrastruktur, utan även mångfalden av både växter och djur, då Parkslide tenderar skapa stora skuggade ytor och har en negativ påverkan på djur.

Det som sägs vara viktigt för att bekämpa Parkslide är att envist klippa av stammen flera gånger per säsong. Parkslide bör alltid hindras från att blomma, och enbart på detta vis har man rimliga chanser att förhindra spridning av Parkslide.

Vanliga frågor om Invasiva Växter